Stefan Löfven och kulturen

Jag är förmodligen inte ensam om att vara rädd och ängslig, tänker jag. Jag var på väg från Pukebergs glasbruk till Kalmar. Jag har varit på ordförandeöverläggningar med andra regionala kulturinstitutions ordförander.

Jag mins Håkan Juholts linjetal.. Aldrig förr hade socialdemokratin och en partiledare varit så tydligt. Håkan J är enastående i sin retorik och har i många frågor ett flödande engagemang. ”Partivänner….konstens uppgift att odla våra drömmar, att ge möjlighet att kunna se livet med någon annans ögon – framträder skillnaden i människosyn som tydligast.

Och han fortsätter: ”Kulturen tar oss i handen och leder oss inåt så att vi bättre förstår vilka vi är. Men handen leder oss också utåt så att vi känner igen oss i andra. Vi behöver de demokratiska rum som kulturen utgör; Teatrar, bibliotek, samlingslokaler, andaktslokaler och välfärdsstatens institutioner är mötesplatser där vi medborgare träffar varandra och möts som jämlikar. Låt därför beskedet från denna kongress vara, att svensk socialdemokrati står upp för en kulturpolitik som utrustar människor med vingar, som uppmuntrar till eget skapande genom hela livet, som öppnar museer och kulturens arenor, som respekterar den kunskap, det engagemang, det djup och den bredd som landets kulturarbetare står för.”

Det här var positivt för alla oss som tror att kulturen inte bara ger kunskaper, perspektiv på vår tillvaro utan också stimulans för sinnet, själen.

För någon timma sedan utsåg socialdemokraterna Stefan Lövfen till ny partiledare efter Håkan Juholts snöplig och tråkiga sorti. Håkan J sorti var förmodligen oundvikligt och tråkig på många plan. Det var en besvikelse inte minst för alla oss som trodde att han kunde stå upp för en öppnare annan kulturdebatt inom kanske regering men framförallt i riksdagen.

Valet av Stefan Löfven kan jag inte bedöma men i det oundvikliga verkar det rimligt. Den betänklighet jag har är att verken Metall eller LO sedan många år tillbaka stått för en kulturpolitik värd namnet.

Häromdagen nämnde dock Stefan L i en intervju att Bo Widerbergs film, Ådalen 31, blev ett uppvaknande för honom. Bo Widerbergs film gav Stefan L ögon att se och utrustade honom med vingar.

Låt oss inte bli besvikna!